Lite funderingar kring Corona problemet i Sverige

Lite funderingar kring Corona problemet i Sverige

Av Ingemar Pongratz

Nacka Aug 2020 by Ingemar Pongratz

Nacka Aug 2020 by Ingemar Pongratz

Snart har det gått 6 månader sedan Sverige började vidta olika åtgärder. I Sverige koordinerades åtgärderna av Folkhälsomyndigheten (FHM) som tog fram flera rekommendationer för att minska smittspridning i landet. Rekommendationerna inkluderade hemarbete, minskade sociala kontakter utanför familjen, social avstånd och flera andra åtgärder.

Samtidigt så förberedde sig sjukvården för att hand om ett stort antal patienter.

Erfarenheterna från andra länder visade att den vanliga kapaciteten i intensivvården inte skulle räcka till. Coronaviruset smittar alla, men det är framför allt gamla, multisjuka patienter skulle drabbas hårt om de blev smittade. Erfarenheterna från andra länder visade också att yngre personer drabbades inte lika hårt, många, framför allt yngre som smittas kanske inte ens märker att det bär på smittan. Spannet på symptomen är alltså väldigt brett, många, framför allt äldre drabbas svårt och många drabbas knappt.

 

De allra flesta länder reagera dramatiskt, regeringar stängde hela städer, införde karantän och tvingade sin befolkning att hålla sig isolerad i flera veckor. I Sverige, valde FHM en mycket mjukare linje, folk skulle fortfarande arbeta, affärerna var fortfarande öppna.

Så hur gick det?

 

Tyvärr visade det sig att viruset tog sig in till äldreboenden i Sverige. Väldigt många äldre, multisjuka människor dog. Betydde det att FHM strategi var fel?

 

Jag tror inte det. Strategin var och är fortfarande rätt, problemet var att implementeringen var fel. Det svenska systemet där hemmen för äldre drivs av kommuner, inte av staten eller av regionerna (som är ansvariga för hälsovården) visade att kommunerna inte hade expertisen för att skydda de äldre från smittade personer. När dessa smittade personer kom till sina arbeten så spreds smittan i äldrevården, och resultatet var katastrofalt.

 

Det tog flera veckor till kommunerna som driver äldrevården fick ordning på sin verksamhet. Men när rätt åtgärder och rätt rutiner väl var på plats så minskade och till sist försvann smittan, men det kostade mycket i form av lidande och människoliv.

 

Corona viruset visade även att det finns stora brister i den svenska beredskapen. Alla beredskapslager med sjukvårdsmateriel var avvecklade och sjukvården saknade de mest basala, tex handskar, munskydd, sprit för rengöring. Helt ofattbart.

 

Vidare visade Corona viruset att samhället var sårbar på andra sätt. Folk i Sverige fick mer eller mindre panik och började hamstra, toapapper tog slut (toapapper!!!), vissa varor tog slut på affärerna, etc. Det kändes oroligt, människor var oroliga. Att vissa så kallade experter spred lögner och eller falska påståenden på olika Sociala Medier hjälpte förstår inte att lugna människor. Corona pandemin blev nästan politiskt fråga trots att partierna centralt stödde regeringens och FHM arbete att bekämpa smittspridningen. Sociala Medier var tyvärr fyllt med journalister som spred märkliga påståenden som inte var vetenskapligt baserade. I ärlighetens namn så fanns det en klick av forskare som ville höras och synas i diskussionerna också och som bidrog till oron bland människor i Sverige.

 

Helt oavsett så minskade smittan, många människor har drabbats (dock inte så många som vissa forskare hävdade i flera arga nyhetsartiklar skulle drabbas) och ekonomin drabbades.

Det blev sommar och smittan minskade och minskar fortfarande. Det visar tycker jag att strategin är bra och att implementering av strategin var dålig i början

 

Vad borde hända nu?

 

En hel del tycker jag. Här kommer Lite funderingar kring Corona problemet i Sverige i framtiden. Corona pandemin har visat att det svenska samhället är sårbart på flera olika sätt. Det finns flera uppenbara åtgärder som behövs till exempel att etablera beredskapslager av viktig sjukvårdsmateriel. Det är helt otroligt att sjukvården i Sverige arbetar enligt Just in Time principen. Just in Time är kanske vettigt för vinstdrivande företag som inte vill binda resurser på lagerhållning men sjukvården är inte vinstdrivande. Sverige måste kunna klara en kris, som en pandemi eller annan störning. Jag undrar vilka ljushuvuden bestämde att beredskapslager skulle avvecklas, eller att fältsjukhusen skulle bort. Sverige måste kunna klara mycket längre än 1-2 dagar som läget var tidigare i år.

 

Viktigt också att tänka på längre sikt hur vissa verksamheter skall drivas. Sverige behöver stärka livsmedelsförsörjning. Det gick bra denna gång men enligt media så var det risk att det skulle ha blivit brist på vissa livsmedel, faktiskt basvaror. Hamstring av toalettpapper visade att panik lätt kan uppstå, och hur hade det blivit ifall det hade blivit brist på mat?

Det kunde ha blivit värre.

 

En annan rätt viktig aspekt är kommunikation. Just den aspekten är inte bra på vissa myndigheter. Under kriser måste ledningen agera och kommunicera tydligt och förklara hur läget är på ett sätt som alla förstår. Det tycker jag har varit rätt så dåligt bland vissa företrädare på tex FHM. Kommunikation och kriskommunikation måste bli bättre så att experter kan förklara för människor hur läget är och hur det kan bli. Det är bästa sättet att undvika ryktesspridning. Viktigt också för att kunna försvara vår demokrati. Det förvånar mig hur snabbt människor var villiga att offra vår demokrati.

 

Hoppas att vi har lärt oss något.

Stockholm Aug2020 by Ingemar Pongratz

Stockholm Aug2020 by Ingemar Pongratz

 

 

Written by

Ingemar Pongratz är forskare och EU konsult med erfarenhet från Karolinska Institutet och forskning inom receptor biologi. Ingemar Pongratz hjälper även företag att söka offentlig finansiering, till exempel från Horizon 2020, Eureka och Eureka Eurostars Här skriver Ingemar Pongratz om resor både såna som görs som semester och som görs inom jobbet