Semester och utlandsresor
Semester och utlandsresor
Av Ingemar Pongratz
Det är snart 2020 och vi sitter hemma och planerar hur det året skall förhoppningsvis se ut. Bland annat så diskuterar vi om och i så fall vart vi skall resa. Vi diskuterar även hur resandet är kopplat med klimat. Vi skulle kunna göra det enkelt och säga att all resande är en klimatbelastning och så struntar vi i det, i år i alla fall.
Det låter väl bra och vi får säkert en del pluspoäng här och där. Men är det verkligen så?
Om vi reser så kommer vi antagligen att resa långt. Katta vill gärna till Asien. Hon vill gärna åka till Thailand, kanske resa till nya ställen i Thailand där vi inte har varit tidigare.
Jag själv vill jättegärna komma iväg jag också. Jag tänker att Thailand är helt OK men jag skulle vilja besöka Ecuador. Jag är ju född där och jag vill att Louise skall se hur mitt födelseland ser ut. Jag vill också träffa mina gamla kompisar från skolan om det går och se hur dom har det. Jag är vän med dom via Sociala Medier men jag skulle vilja träffa dom på riktigt så att säga.
Louise har också egna tankar nu för tiden. Hon vill åka till Kanada. Louise har fått för sig att Kanada är ett snällt land, och vill se om det stämmer. Innan Louise föddes så besökte Katta och Kanada flera gånger och vi vet att det stämmer, Kanada är väldigt trevligt och folk där är väldigt trevliga. Så visst, varför inte Kanada.
Men självklart, jag råkade det nämna våra planer så fick jag direkt massa kommentarer. Tänk på klimatet! CO2 utsläpp!
Visst, det enkla svaret är att transporter är en stor del av CO2 utsläpp, men flyget är en liten del av dessa. Egentligen är hushållen (byggandet, matavfall, energiproduktion, etc) större källor av CO2.
Men det är det enkla svaret förstås, som inte leder nånvart. Motargumentet är att om vi minskar flyget så minskar utsläpp. Men vi kommer att släppa ut CO2 här hemma också. Så detta är ett cirkulär argument. Lösningen är att ta en segelbåt antagligen, men vi som lever i den riktiga världen förstår att det inte fungerar. Vi som har jobb kan inte resa i en eller två månader för en resa över Atlanten. Bara de som inte har jobb och andra plikter kan göra det.
Semester och utlandsresor, är det nåt som bara vissa skall få ägna sig åt?
Men den stora frågan om resandet är snarare om det finns andra värden som vi skulle missa genom att minska resandet. Detta är den stora behållningen med resor. Att uppleva, att se och träffa andra människor som har annorlunda liv, andra förutsättningar men samma mål i livet. Nämligen att skapa en bättre framtid för sig själva och sin familj. Detta är något som är enormt viktigt, speciellt idag. I dessa tider där främlingsfientlighet blir större och större och känslan att det är vi mot dom bara ökar, så är mötet med andra människor och andra kulturer mycket viktigt.
Vi tappar mer och mer kontakt med andra människor. Vi pratar mindre och mindre med andra människor, snarare så pratar vi om andra människor. Det kan vem som helst se på Sociala Medier, eller nyheterna, vilken dag som helst.
Detta är något som också är viktigt. Och som ofta glöms bort när vi diskuterar resandet.
Sen finns det andra saker också förstås, bidrag till andra länders ekonomi etc, etc.
Men mötet med andra människor från andra kulturer är nog det viktigaste delen med resan tycker jag. Det gör oss till bättre människor
Ingemar Pongratz är forskare och entreprenör. Jag har startat Fenix Scientific som i sin tur är med och äger Pongratz Consulting och Letavis AB.